Mina fårhagor besannades.. Vi har suttit och pratat om allt.

Han har känslor men inte så starka att det skulle funka i ett förhållande, han tror inte att de räcker till. Han skulle vilja men med tiden så har känslorna svalnat. Jag vet inte varför jag ens behövde säga det att jag har känslor kvar när jag vet att det inte fungerar i praktiken. Tror det gjorde mer skada än nytta faktiskt.

Med en stor klump i bröstet, svårt att äta, svårt att sova och blir irriterad för det minsta lilla så vet jag inte hur jag ska kunna gå vidare när jag inte gjort det på 9 mån. Visserligen har jag träffat andra haft sex men i slutändan har jag alltid tänkt på honom, det går liksom inte att komma vidare.

Jag måste sysselsätta mig med aktiviteter, hitta på saker och bara tänka på mig själv just nu.

egentligen ser jag inget positivt med vårt dåvarande förhållande för det mesta var bara påfrestande! Jobbigt och han gjorde mig nedstämd så varför vill jag va med honom igen? 

Jag tror att jag är besviken över att förhållandet fick ett så hastigt slut, sen att jag inte fått jobba och bara går hemma hela dagarna gör att jag tänker och saknar det jag hade. För jag mådde bra om man tänker tillbaka på de senaste 4 åren av mitt liv och jämnför med hur det såg ut när vi va tillsammans.

För ca 5 veckor sedan hade jag bestämt mig för att inte ha nått förhållande, jag skulle vara själv till höst och jag hade accepterat att det inte skulle bli han och jag igen, vi är jättebra vänner och hjälper varandra om det behövs.

Sen sa han att han tänkt på oss och hur det kan bli, han saknade oss och han saknade mig. Det var det som gjorde att jag övervägde tanken igen.. och så blir det såhär!..Brustet hjärta igen..

Jag vet ju att man kommer vidare, smärtan går över, jag får sörja, gråta och tycka synd om mig.

När jag gjort det så ska jag planera upp mitt liv så som jag vill ha det..igen.

Jag känner mig rätt så dum faktiskt.. 

Han har försökt fånga mitt intresse hela tiden och trott att jag inte haft de där känslorna för honom eftersom jag inte visat eller sagt nått. Jag har hållt mig på ett avstånd i rädsla att bli sviken och sårad igen och han har försökt och försökt hela tiden :(

Att han "stötte" bort mig var för hans egens skull, han hade bestämt sig för att vara själv.

Jag förklarade mitt sätt och varför jag gjort så här men att jag vill va med honom. Sen sa jag de tre orden och jag menade det verkligen. Jag älskar dig!! 

När jag sa det blev han lättad, samtidigt som han lät sårad.. varför sa du inget? varför sa du inte det tidigare?

Jag blir ledsen varje gång jag tänker på honom nu.. jag va så fokuserad på att själv inte bli sviken att jag inte tänkte på hans känslor för mig. 

Vet inte om det är försent för oss.. eftersom han själv sa att han hade tänkt gå vidare.

9 månader sedan vi gjorde slut.. och vi älskar varandra ännu. Det är barnbiten som är "problemet".. 

Blir det inte vi igen så vet jag inte vad jag gör.. livet rullar på men mina känslor kommer nog bestå.

Då va man åter här igen.. två år senare! Ska det nånsin bli bättre?

Jag mår skit igen.. sviken ytterliggare en gång. Kan säkert ha fel också men jag har alltid litat på min magkänsla.

Det har hänt mkt dessa två åren som varit. 

Jag har haft en jobb, tagit körkort, bott ihop med min dåvarande sambo.. under loppet av 2 månader förlorade jag allt.

Ja inte körkortet det håller jag hårt i.. men det resterande.

Vi hade det hyffsat bra tillsammans, och han va glad och nöjd tills han började ställa krav. Mina barn skulle uppföra sig exemplariskt och inte göra väsen av sig. Att bli väckt på nätterna va jättejobbigt så han sov med öronproppar men det va inte alltid det hjälpte! han vaknade endå! Skyllde på barnen fast det va han själv som vaknade av att han va pissnödig. Sakta förlorade jag mig själv och slutade vara det glada melinda, allt gick på rutin. Eftersom jag jobbade mycket kvällar så fick han hämta barnen från dagis och det va ju pest och pina! Varje gång gick jag med ständig oro och undrade om barnen skötte sig och hoppades att dom inte gjorde honom irriterad eller arg. 

Det va så konstigt allting! Och jag trivdes inte riktigt..Vi flyttade igen och det blev bättre men kom tillbaka i samma rutin igen. 

Jag frågade honom om han älskade mig och han svarade ja det gör jag, en vecka senare sa han att han inte gjorde det och va trött på allting, alla känslor och allt va som bortblåst. Han va så trött på barnen och har försökt hitta sin plats men han är så trött på dom att han blev rädd för sig själv! Han trodde han skulle göra dom illa. Jag stängde av helt och alla mina känslor med.. sa att vi flyttar då!

Vi flyttade och allt blev mkt bättre, men han och jag har endå umgåtts och han tycker det är kul med barnen igen.. vi tror att vi flyttade för fort ihop och det belv lite av en chock för honom. Han tog på sig papparollen som han egentligen inte skulle ha gjort utan kanske bara skulle varit en person att se upp till.

Mycket mer ligger bakom men vi har inte bott ihop på 9 månader nu.. i Julas sa vi att vi skulle vara vänner! Han kände då att han inte orkade lägga energi på den här barnbiten. Jag sa att det kanske var bäst så då! Och så blev det.. fram tills några veckor sedan. Vi har umgåtts som vänner, sen ringde han en kväll och förklarade sig, sa att han inte insett hur mkt han faktiskt tycker om oss, saknar oss och verkligen skulle vilja få det att funka och han LOVADE att gå in för det. Jag blev osäker direkt och kände att ska jag verkligen behöva gå igenom det en gång till och tänkte att jag försöker.. nu när man byggt upp känslor återigen och vill umgås så stöter han bort mig igen?

Säger att han inte är helt 100 och funderar mkt kring om han kommer trivas. Jag känner mig så ratad IGEN.. varför gick jag ens med på det från början? 

Har gråtit hela natten för han va ute med en tjejkompis som har känslor för honom, han säger att han inte har nått intresse för henne.. men jag tror honom inte. Han valde att gå ut med henne i stället för att umgås med mig? när vi inte har träffats på ett tag.

Känner mig som ett andrahandsval och en bricka i spelet som jag inte bett om att få vara med i. 

Jag vet inte vad jag ska göra.. skit mår jag, arg, ledsen och känner mig nått fruktansvärt sviken igen.

Har fått ett återfall.. vet inte vad det beror på eller riktigt varför.. men jag trivs inte med min tillvaro.

Har kännt så här i 2 veckor snart..

Jag är ständigt trött och dåligt tålamod, humöret är inte det bästa.

Pojkvännen är det inget fel på.. eller jo han bryr sig inte så som jag önskar att han gjorde.. men man kan inte begära allt i ett förhållande  .

Fast.. jag funderar på om jag kanske gått för fort fram, en ny kille är igentligen inte vad jag behöver.

Jag behöver en massa annat och stabilitet i min tillvaro. Allt blir så svajigt..

Jag går runt och suckar hela tiden, gör ingenting.. orkar ingenting.

Han är snäll och gör mkt för mig.. men jag känner mig så tom? varför gör jag det?

varför känner jag mig så tom mot denna person?.. är det kanske mer vän än pojkvän?

Ibland riktigt spritter det i kroppen när jag tänker på honom eller bläddrar bland mina bilder jag har på han. Fan han är fin att titta på, bra i sängen, har bra hand med barnen och delar mina intressen.. men varför känner jag så här då? Eller det kanske bara är tillfälligt.. ställde precis frågan till mig själv.. Vill jag ha honom.. fick inget svar utan blev helt ställd av min egen fråga!? Det borde ju vara självklart att jag vill ha min egen pojkvän.

Ush.. allt är upp och ner

Just nu skulle jag vilja stänga in mig i mitt sovrum, ha det mörkt och bara sova.. sova tills allt känns bra igen.

Hej, kul att ni kikar in emellanåt även om jag inte uppdaterar så ofta  .

Har så mycket att göra nuförtiden att jag helt glömmer bort att sitta vid datan, men det kommer tillfällen.. som nu!

Har så mycket att berätta att jag inte vet vart jag ska börja.. tar väl i händelseordning.. blir lättare att hänga med och förstå då.

Jag berättade ju att exet flyttade långt bort.. det tog inte mer än två veckor så var han tillbaka i stan igen.. han lämnade sin tjej när hon va på jobbet och stack till en annan här i stan, som han fortfarande bor hos.

Trevlig tjej med gott rykte... hon ska väl försöka fixa honom också antar jag. Hjälp får hon också från sin mamma som också bor där.. haha jaaa, han bor hos sin flickväns mamma.

Varför undrar ni kanske?.. jo.. han blev vräkt från sin lägenhet, han betalade inte in hyran. Men jag är inte ett dugg förvånad.. vi har ju samma hyresvärd, och när han inte hörde av sig eller återlämnade nycklarna så hörde dom av sig till mig och bad mig om hjälp att återfå dom. Ja dom fick tillbaka sina nycklar efter många om och men.

Men han utnyttjar nog bara henne också.. gratis boende!!! Jag vet hur falsk han är och allt han gör.. gör han med sina fula sluga drag och taskiga attityd.

Mig låter han fortfarande inte vara ifred.. han skickar en massa sms med frågor hela tiden. Det gillar inte min pojkvän.. han börjar tappa tålamodet och funderar på ett rejält snack med han.. fast det är mer respektingivande för exet om han bankar skiten ur han  ..

Barnen har han inte haft nått alls på jättelänge.. 3 månader sedan sist.

Han kom inte ens när minsta fyllde år eller gav nått paket.. ringde inte ens och grattade.

Han har bara försummat barnen.. jag bokade tid hos familjerätten, han avbokade den för vi skulle endå inte komma fram till nån lösning. Jag bara undrar hur han kan avboka ett möte som jag bokat in med chefen när han ringde växeln? Mycket märkligt.. men jag har vant mig vid att ha barnen heltid och min pojkvän invänder inte utan gillar dom. Han vill ha mer regler och ordning så han styr och ställer.. men det gör mig inget.. det behövs för att allt ska fungera ihop  .

Finns mycket mer jag vill berätta men får ta det senare.. klockan är mycket och jag ska upp tidigt till skolan i morgon.

Ps. Ska bli bättre på att slänga in ett inlägg lite då och då  . 

Just nu sitter jag besviken över min utbildning, kan inte bli snickare utan får nöja mig med att bli CNC operatör :S

Säkert inget fel i det.. men inte vad jag strävar efter. Dom på ams sa att jag kunde bli det medans dom på utbildningen säger att nej det kan du inte. Ams vet inte vad de pratar om! Ska dit i morgon och se om vi kan göra nått åt det. Om jag inte blir snickare så har jag inget jobb ju.. 

Allt var så bra.. :((

Min pojkvän är fortfarande kvar <3 Han kommer jag hålla hårt i och det känns bra allting.. han får mig att känna mig trygg. Han bryr sig verkligen om mig.. det har ingen gjort tidigare.. inte på det sättet.

Nu har jag fått hem papper från transportstyrelsen med :) Bara ordna syntestet sen börja köra :D.. tänkte bli klar med det med tills sommaren. Måste ha det om allt flyter på som det ska.. hade velat dela med mig om mina kommande planer men vill helst vänta med det. Kan ju ge en hint i alla fall.. Hus ;)

Skulle vilja spola fram tiden.. eller vinna nån mille så man kommer på fötter! Dessa skulder man har går jag och grubblar på hela tiden. Och inget kan jag göra.. inte änn.. har fryst lite räntor men skulderna stiger endå.

Alla är inte medgörliga om man säger så.. Neee.. jag sätter mig inte i nya skulder.. men de gamla man har finns ju där och stiger månadsvis.

Sen det här med att bo själv.. man blir för jävla lat!!! Heeelt säkert.. "det där kan jag ta i morrn".. när man bodde med exet så tog man tag i saker på ett annat sätt. Nu är jag lat och tar saker som jag själv vill. Ibland kan det stå högar med tvätt innan jag ens får för mig att boka tvättid.. endå är tvättstugan alltid ledig. :S Städa??.. Njae.. ingen kommer endå förbi.. typ så har jag fungerat. Nu måste jag ta tag i hemmet för mina katter hårar fan. Blir att de får gå ute i stället, jag som har astma känner av dom. Sen har lägenheten lite dålig luft med pga av en gamal fuktskada. Så vädra ofta! Mmm.. ständigt trött.. inte bra.. inte bra..

Jag hoppas verkligen att allt löser sig till slut, att utbildningen leder till ett jobb, att jag tar mitt körkort och att jag får ha kvar min genomgoa pojkvän. <3

Det va ett tag sedan jag skrev.. kanske för att det har gått bra för mig.Jag träffade en jättefin kille, han är 33 år och bor alldeles i närheten.Gör allt för mig och är helt underbar. vi är så lika i allt med och han känns som min jämnlika.. vi vet vart vi har varandra och har samma mål i livet.Aldrig har jag varit med om en så genomgo människa, han är så bra på alla sätt och vis.Exet blev skitsur när han fick veta att jag hade ett förhållande. Han kallade mig hora, psykfall, egoist, dum i huvet och skrev en massa sjuka saker i sin status på facebook.Han är blockad så han kan inte se mig, tog bort alla hans släktingar med och det fick jag fan för av dom :S .. men det va ju dom som sa till honom att jag hade ett nytt förhållande.. det hann inte ens gå ett dygn. Hade velat säga det själv.Andra saker som hänt är att jag börjar min utbildning nu i Januari som vanligt.. det bästa är att jag redan blivit erbjuden jobb som snickare när jag är färdigutbildad. Tur man har kontakter ;)Övningsköra ska jag med börja göra, har som mån att bli klar i sommar :)Min underbara pojkvän ska köra med mig.. hihi.. kommer bli skitkul :DNu mår jag så himla bra, ler hela tiden och det får jag höra ofta nu att jag verkar så glad trots allt skit jag varit med om. Även nu när jag är sjuk i feber, förkylning, halsfluss och hosta.. så kan jag inte sluta le.. kan bero på att jag svävar på små rosa puffiga moln tack vare allt positivt som hänt. Utan allt detta så hade jag inte träffat min goding till pojkvän.Lyckorus <3

Ja, undra om dom kommer bli tillsammans.. ja det blev dom. Och dom ska flytta ihop med, stackars tjej säger jag.

Senast igår sa han hur mkt han saknade mig och älskade mig och han att han stannar kvar om jag vill.

Tycker det är väldigt elakt mot tjejen han har nu. Han kan ju inte vara kär i henne.

Men vet ni vad en sol/vårare är?

Det ska jag tala om för er.. Det är en person som har en relation med en kvinna enbart för att lura av henne pengar. Sen finns det andra fall där mannen har flera relationer med olika kvinnor.

Ja precis så är det, nu ser han sin chans till ett bättre liv då hon är delägare i en kennel och tjohej.. råkar ha över 300 000 på sitt konto, han såg hennes bankonto när hon betalade sina räkningar på internetbanken.

Twisted!!!

5 timmar senare så hade dom ett förhållande på Facebook! 

Jag sa till han att jag tyckte det va konstigt för hon va ju inte ens söt.. allvarligt!! en rugguggla!

Han skrattade och sa.. ne verkligen inte, du är sötast och kommer alltid vara det! Hmmm....

Han är bara ute efter pengarna!! Garanterat.

Jo jag dejtade i söndags, men han va inte min typ, alldeles för blyg :) Men jättetrevlig och kul att prata med. 

Vi kanske skulle se film nån helg :) Men jag vet inte hehe.. söt och så men för lite livserfarenhet.

Behöver nog en äldre kille tror jag. Runt 30 tror jag ;) Den här killen va yngre än mig hehe :D

Ikväll väntar jag besök från en redig Karl, som jobbar inom bygg ;) Han är runt 30 och har barn själv.

Ordning och reda på han och det värdesätter jag.. får väl se vad som sker till kvällen.. börjar bli lite nervös hehe.

Tjohej vad jag har fjärilar i magen.. iiiih :)